Du var så söt, oskyldigt jävla liten

Hej baby
Det var ett tag sedan vi sågs
Hur är allt med din son?
Visst tiden bara går...
Kommer du ihåg när vi var i parken och gungade?
Hitta första biten och i kojan bara flummade
Vi dansade på gårdarna, var alltid där först
Ibland känns det som att musiken faktiskt var vår enda tröst
Vi var små och rebelliska du och jag rätt hemliga
Glömmer aldrig kyssen där i vällingby vid centan
Du hade mörkt hår, var aldrig riktigt sminkad
Första fyllan på vin helt hinkad
Vi gömde oss och pussades
Ingen visste något
Försökte vara så tuff och alltid spelade jag hip hop
Men innerst inne när jag såg dig så dog jag
Vi var väl typ omöjlighet... ja du förstod va?
Dina föräldrar ville aldrig ha mig där
Jag vet jag tagga mig, jag hämtar dig jag svär
 
Två vägar att gå, två vägar att nå...
Två vägar börjar här där vi står, men vi väljer bara en att gå
Två vägar att nå, två vägar att gå...
Två vägar börjar här där vi står, i en värld som vi nog aldrig får
(Vart är du någonstans?)
(Ibland så undrar jag bara vart du tog vägen för någonstans asså.)
(Tiden tickar på babe.)
 
Jag var busy med musiken
Satt och banga ut beatsen
Försökte vända på allt och ta mig ut ur krisen
Mitt ända sett att överleva, det fanns väl bara ett val
Fick höra ganska snart, att du var kvar i samma knas
Vi tappade kontakten, men jag tänkte på dig ofta
Fick höra om något tjaffs och att du sen hade torskat
Det var väl 98? När jag signade (...)
Det händer inte ofta, precis som med ditt liv
Jag sökte dig i orten, vart har du tagit vägen?
Jag ville väl bara att du skulle med mig ifrån misären
Och det sista jag hörde var att du hade fått ett barn
Men vafan du är ju också bara ett barn?
Saker flöt ganska bra och jag började göra bra deg
 
Men hörde att SOS tog ditt barn ifrån ett parklek
Jag vet inte vad jag skall säga, jag ber för dig i tysthet
Och jag minns den första kyssen
 
Två vägar att gå, två vägar att nå...
Två vägar börjar här där vi står, men vi väljer bara en att gå
Två vägar att nå, två vägar att gå...
Två vägar börjar här där vi står, i en värld som vi nog aldrig får
 
Femton år senare och samtalet kom
Fick höra massa saker som jag aldrig vetat om
De sa att du var smal, långt ifrån den du var
Och här sitter man och ser på din grav
Baby, jag vet att ingenting blev riktigt som vi tänkt oss.
Vet att det är försent men har väl aldrig riktigt slängt oss.
Gud är väl med dig och om du ser mig...
 
Förlåt för att jag gick min väg, jag svär jag ber dig.
Glöm aldrig bort kärleken, den fanns en gång i tiden. 
Du var så söt oskyldigt jävla liten.
Förevigt så minns jag dig med leendet ser upp.
På vissa vägar vill man helt enkelt ge upp.
 
Två vägar att gå, två vägar att nå...
Två vägar börjar här där vi står, men vi väljer bara en att gå.
Två vägar att nå, två vägar att gå...
Två vägar börjar här där vi står, i en värld som vi nog aldrig får

Det här är Sverige och vi gråter aldrig mer

Sjung sånger för mig på radion
Sjung för mig igen, du lät som regn
Sjung sånger för mig om varma gator
Sjung för mig igen, mitt hjärta tyst

Och i mitt land så får man inte vara förmer
Det här är Sverige och vi gråter aldrig mer
Det finns inga ord för det, på det här jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Sjung en sång utan ord om ljusa nätter
Sjung för mig igen, du lät som snöfall
Jag håller andan med dig, för jag vet hur du känner
Sjung om de gånger vi delade ett liv med en blick

Och i vårt land så får man inte vara förmer
Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser
Det finns inga ord för det, på det här jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Känner samma sak
Känner samma sak

Det är så många här som aldrig sagt nej
och som aldrig kommer få en chans
så många här som aldrig såg mig
och jag vet att jag haft tur som få
Så många här som ville ha dig
men vi kände samma sak

Vi känner alltid samma sak



Läs mer: http://kent.nu/latar/det-finns-inga-ord/#ixzz40YC5NgPn

En annan tid i samma land, samma gamla rädsla, andra namn

Du frågar mig vad kärlek är
Men jag vet inget om det där
Bara sånt som man kan mäta kan jag förstå
Det är 40 år sen just idag
Beatles var the lonely hearts club band
din farmor hade just fyllt 18 år

En annan tid i samma land
Samma gamla rädsla, andra namn
Från kalla krig till varma vintrar, svarta hål

Du står i frontlinjen igen
Allt, allt, allt kommer till den
som vågar vara rädd

En valentin på blod, choklad
De har spärrat av halva stan
Alla vet att stormen kommer
Och bandet klev precis på scenen
Det blir synd om den som kastar första stenen
Alla vet att stormen kommer

Kravallpoliser överallt
Men vi andra är så många fler
Jag knuffas, tappar andan och regnet vräker ner
Du står i frontlinjen igen
Allt, allt, allt kommer till den
som vågar vara rädd.
Vågar du vara rädd

Jag har det, du har det nu
Samma symptom
Både jag och du
Jag har det
Men du säger:
Jag är inte sjuk

Du står i frontlinjen igen
Allt, allt, allt kommer till den
Som vågar vara rädd
Vågar du vara rädd


Läs mer: http://kent.nu/latar/vaga-vara-radd/#ixzz40YBidnOi